Min mamma heter Cecilia Melander och har passerat det magiska 40-strecket, något som hon in i det längsta försöker dölja med diverse små knep. Bland annat genom att försöka klä sig som om hon var 15 år gammal. Skinnjacka, rosa tygskor, jeanstights och ibland får hon för sig att hon ska ha på sig min "bad hair day-mössa", men där får jag rycka in och ta ner henne på jorden.
Mamma jobbar på klockarhöjden, som är ett äldreboende för dementa och där har hon jobbat i kanske 20 år?
Och vad gör hon då hon inte jobbar då? Såklart passar hon upp sina underbara barn, det vill säga jag och fille. Hon har även, efter många om och men, följt mig på spinning och hör och häpna tycker hon faktiskt det är kul. Vilket ingen, allra minst hon själv trodde eftersom hon är den mest ointresserade vad gäller träning!
Mamma har även en stor passion för kakor och sötsaker, hon älskar att fika, speciellt där vid nio-snåret på kvällen då vi sitter och ser tv. Då åker det gärna fram nån kaka eller en bulle och till det ska det såklart vara ett glas med mjölk. Men inte vilket glas som helst, utan hon har ett speciellt fikaglas. Tvångstankar? nejdå inte mamma inte...


Min käre pappa heter Lars Melander och även han har passerat 40-stecket även om han varje år fyller 25? Mycket viktigt att komma ihåg den lilla detaljen då man ska gratta han på födelsedagen, att han alltid fyller just 25!
Pappa jobbar som rörmockare på Jäders värme, men för tillfället är han sjukskriven eftersom han opererat handleden. Att sitta still och vara sjukskriven är definitivt inte pappas grej, utan så fort det inte händer något så ser han till att det gör det. Han påbörjar alltid nya projekt och just nu bor han praktiskt taget ute i garaget där han håller på att skruva i skotern.
Inte heller han är någon träningsmänniska, men i våras var det tänkt att han skulle springa Göterborgsvarvet så i vintras tränade han faktiskt rätt mycket, men tyvärr kunde han inte springa loppet eftersom han fick någon inflammation i ena knäet.
Så vart jag fått min träningsmani ifrån har jag ingen aning om.
Hur ska jag mer beskriva pappa då...han är nog familjens lilla virrhöna på ett sätt. Han har inte mycket koll på oss till skillnad från mamma som har ett kontrollbehov som nog måste beskrivas som extremt. 
Och pappa älskar att skrämma folk! Han blir helt lyrisk då han får skrämma någon och tyvärr är jag det lilla offret som han oftast skrämmer. Typ hoppar fram i mitt fönster då det är kolsvart ute,  ställer sig bakom en dörr och hoppar fram osv.
Men jag måste ju tillägga att jag har världens bästa föräldrar! Jag älskar er!