Nu är sommarlovet officiellt över och vardagen ska ta över våra liv igen.
Hur ska jag sammanfatta sommaren 2011 då? Den har fyllts med massor av jobb och jag har tjänat en hel del pengar som jag har tänkt spendera på lite nödvändiga saker så som träningskort, ny mobil, en resa i höst och en del kommer även att hamna i min lilla flaska där jag sparar pengar till körkortet.

Men långt ifrån hela sommaren har jag jobbat. Tid med saknade vänner, vänner som jag inte insett hur otroligt mycket dom betyder för mig. Tripp till Göteborg med Maja och Linnea. Tid att tänka över saker och ting som jag måste förändra. Jag har insett att jag inte kan ta saker och ting för givet längre, jag måste bli bättre på att bry mig. Saker och vänner som jag håller på förlora, som jag helt enkelt inte kan förlora. Dom måste jag bry mig om! Att rycka på axlarna och blunda för verkligheten funkar inte. Jag har länge trott att det är precis så jag ska göra för att må bra, men har insett att det är precis tvärt om, och nu måste jag ta hand om allt jag ryckt på axlarna åt. För jag vill inte förlora det jag har!

Tänk för 11 år sedan, då var dom flesta 94or väldigt nervösa och framför allt små. Förskolan skulle börja och vi skulle bli stora barn. Ett nytt kapitel i våra liv skulle börja. Ett kapitel som ännu inte tagit slut, så vi kan fortfarande bestämma hur resten ska se ut, för än är det inte försent!